gör han minsann, den gode Eddie från Alunda (Winniehurst Native Tongue)... Många gånger förundras man över vilka viloställningar våra fyrbenta intar :-)

Tja, Prinsessan Julia borde ju vara en självklar kandidat för Tomtens val som Årets Snällaste med massvis med härliga klappar som belöning - men jag vet inte... Efter kastreringen har Julia transformerats till en tjuv av rang, och kandiderar snarare för titeln Årets Kriminella ;-)

Hon STJÄL! Allt! Allt som går att äta, allt som kanske går att äta, allt som eventuellt kan härbärgera något som går att äta! Och hon är snabb som en vessla och vet precis när hon skall slå till.

Påsen med nymfarnas frön och fågelpellets norpades snabbt som ögat och hamnade i hundburen tillsammans med en ivrigt smaskandes Julia, 1½ påse lussebullar försvann med blixtens hastighet ner i den numera inte så lilla staffemagen och julpaketet från min mamma slets sönder under de två minuter det tog för mig att släppa ut De Stora. Den lilla beräknande damen har på gamla dagar lärt sig att öppna garderobsdörren, och där inne fann hon så lägligt en hel påse med 20 stycken gröna jätte-tandtuggisar - gissa vilken färg det som kom ut ur henne de närmast följande dagarna hade.....

Hjälp! Vart har min Prinsessa tagit vägen? Min Julia är ingen tjockis, rund mage är något hon aldrig lidit av och Min Julia beter sig absolut inte så här! Någon har helt klart stulit Prinsessan och ersatt henne med hennes dubbelgångare! Så måste det ju vara! ;-) Snälla snälla Julia, KOM HEM!

Denna upplevd av Agneta och hennes gosebjörn till staff Isak.

Det här hände för kanske 5-6 år sedan, men samma lilla håla och samma parkering...

Agneta hade lämnat Isak i bilen för att uträtta några ärenden. När hon närmar sig bilen ser hon en ung kille stå och titta in genom bilfönstret samtidigt som han ser ut som om han väntar på någon - och den han väntade på var uppenbarligen ägaren till "pitbullen" i bilen...

"- Du har en pitbull, VA?"

"- Nej, jag har ingen pitbull..." svarar Agneta.

"- JO, du har en pitbull!"

"- Nej, jag har ingen pitbull, det är en staffordshire bullterrier..."

"- JO!!! Du har en pitbull!"

"- NEJ! Jag har ingen pitbull!" Agnetas tålamod börjar tryta...

"- JO, och jag har en tik hemma som löper, du får 2000 kronor!"

"- Nej, jag har fortfarande ingen pitbull och den hunden jag har skall INTE para!!!"

"- Va fan, 10 minuter bara, 2000 kronor ju!"

"- Nej, och  nu måste jag åka..."

"- Är du dum i huvudet?! Du har en pitbull och jag har en tik! 2000 kronor!"

 Agneta åkte iväg och såg killen stå och titta efter dem... "Här hittar man en "pitbull-hane" så lägligt 5 minuter hemifrån och kärringen är så dum att hon tackar nej till 2000 spänn!" tänkte han säkert ;-)

Jaa, det finns folk till allt!

Bilden: Världens raraste Isak som är en staffordshire bullterrier ;-)

Min stackars bil kämpade sig tappert igenom översvämningen strax innan stora vägen för att rulla iväg med mig och Igor till civilisationen för lite socialträning. När vi nått Roslagsmetropolen (eeehhh...) Rimbo stannade jag till vid bankomaten och lämnade rysspojken i bilen. När jag kom tillbaks stod det en liten tant och kikade in genom de något igenimmade rutorna:

"- Vad ÄR det där? Har du en GET i bilen?????" utropar hon.

"- Nej, det är en hund...."

"- Men den har ju HORN!!!!!"

*asg* Jag orkade inte ens förklara :-)

Det går åt en väldig massa tejp för att hålla Ryssens öron på plats...

Jag var på apoteket för ett par veckor sedan och bunkrade upp med ett lager som jag i min enfald trodde skulle räcka åtminstone fram till nyår. Icke då! Idag stod jag så på Rimbo-apoteket igen och naturligtvis fanns inte tejpen framme så jag var tvungen att fråga efter dem...

"- Jag vill ha 10 stycken papperstejp och 5 såna där bruna 2-centimeters." (Jag kommer ju aldrig ihåg vad de kallas.)

Kvinnan i kassan tittar lite undrande på mig, men försvinner strax bakom hyllorna för att hämta vad jag efterfrågat. När hon kommer tillbaks går hon direkt fram till kollegan i kassan bredvid, säger nåt till henne, även den kvinnan tittar på mig - och nickar jakande emot "min" kassörska... ???

När hon lämnar över påsen med all min tejp säger hon:

"- Var du inte här härom veckan också och köpte... eeehhh... tejp?"

Vad svarar man på det? Tja, jag fick ur mig något i stil med:

"- Om rullarna var större skulle jag inte behöva komma hit så ofta!" ;-)

var det inför avresan mot Halmstad.... Och Tina fann snabbt sin tron - ovanpå Isaks bur och trimbordet!

Tyvärr har vi inga utställningsbilder ifrån helgen i fråga, så jag laddar ner en annan bild ur arkiven - underbaraste Nicolaij på hans sista utställning, där han deltog tillsammans med tre döttrar och stolt som en tupp visade att gammal är bäst ;-) BIM & BIR-Veteran blev resultatet.

- så roligt det va! Varmt var det! Och så trötta vi va ;-)

Minns dock det humungusstora militärtältet med förskräckelse...

Från vänster: Nicolaij, Tina, Julia, Lova, Isak & Elias

Dagen för våra älskade staffar. Trött och febrig som jag var kom jag inte iväg allt för tidigt på morgonen, men jag hann in lagom för att se bästa hanhundsplaceringarna och bedömningen av tikarna. Trots allt vill man ju inte missa Stora Stockholm!

GRATTIS Maria & Matthias till Yoyos 2:a placering i öppen klass samt 3:e bästa tik! Så nära, så nära...

Och tack Sofia för att du skjutsade mig till bilen ;-)