Min Prinsessa, den vackraste, underbaraste, mest speciella lilla Julia sover nu...

I nästan precis 2 år slogs vi emot epilepsin, Julia & jag.

I måndags vann den över oss, denna helvetiska sjukdom. Vi förlorade.

Jag var förberedd - men jag var inte redo... Inte än! Inte nu!

Tankarna är ett enda virrvarr, hela jag är dränerad på kraft och energi... Tårarna flödar, mitt hjärta skriker, min kropp värker... Det gör ont! Så fruktansvärt, vidrigt ont!

ÄLSKADE JULIA, om du bara visste hur mycket jag saknar dig!

Snälla, snälla, snälla ni - glöm inte epilepsi-forskningen på staffordshire bullterrier i Finland!!! Ignorera inte detta, tänk inte: Det drabbar inte mig... Finner man genen/generna som orsakar ep på vår fantastiska ras så kommer öden som mitt & Julias (och många andras) enkelt att kunna undvikas - ingen staff kommer att behöva drabbas, och inga valpköpare/staffeägare kommer att behöva förlora sin bästa vän pga just denna tyrann till sjukdom.

Låt din hund bidra med sitt blod, sitt DNA, till forskningen - ett simpelt blodprov är ju det enda som krävs: http://www.ssbtk.net/9556/Epilepsi