Ullis och jag som surrat oss blå och föreställt oss Igors lammskalle-fest: en lyckligt, entusiastiskt, ivrigt tuggandes och ätandes hund - och det i timmar...
Inte blev det så inte. Middagsgästen var tveksam till att börja med, började sedan jobba med skallen men nä, någon större entusiasm visade han inte. Tråkhund!
Mammas gammellagotto fick ta över - och se där, SÅ skall det gå till!
Måste väl varna
* GRAPHIC PICTURES *
Förstår inte riktigt hur människor kan äta sånt här bara...
Tina
26 augusti 2011 11:53
Ser helt galet ut när en lurvig hund blir biten av en dödskalle med tungan på sned coh alltså... vilka galna bilder... Jag tro jag förstår Igor - brrrr
http://www.tinric.com
Marianne
26 augusti 2011 12:40
Hahahaha, jag tycker det är skitkul :-)))
ullis
26 augusti 2011 13:22
Fåntratts-Igor!! Tur att Sofie visar hur det ska gå till. Riktigt ruggig ser ju skallen ut, faktiskt... tänk att det verkade vara en sån bra ide på diskussionsstadiet.
Marianne
26 augusti 2011 20:41
Dina tjejer hade säkert fixat det hela bättre...
Agneta
26 augusti 2011 21:09
Jag förstår Igor! Uäck!
maria
26 augusti 2011 22:07
HAHAHAAAAAAAAAAA underbart jue!!! det är så galet roligt oxå att man aldrig tycker saker man är van vid är läskigt, eller sånt som inte ser ut som något. Medans detta blir så jekla verkligt helt enkelt. Som grisfötter på julbordet, eller grishuvud för den delen- helt klart läbbigt. Medans prinskorv eller köttbullar ser så gemytligt ut
Marianne
26 augusti 2011 22:22
Eller hur?! När man inte ser hur det man stoppar i sig sett ut från början så... :-)