åkte vi till Österbybruk. En av favoritplatserna för utställning faktiskt - otroligt härlig miljö, förvisso en massa mygg men oftast fint väder, och nära.

I år dömde Moa Persson och vi hade väl inte så stor koll på vad hon gillar i form av små muskliga, glada, kärleksfulla staffar, däremot minns jag henne som en favoritdomare från waaaay back. Men det var då det, en annan tid och en annan ras...

Efter denna dag kunde jag konstatera att jag fortfarande gillar Moa - vilket även Josef gjorde :-)

Hon var grundlig, gick igenom vartenda ben i kroppen, kom med tips och råd, redogjorde klart och tydligt för varför hon gjorde de val hon gjorde, och anatominörden i mig njöt... Att sen Josef "bara" fick ett VG denna dag spelar faktiskt mindre roll. Det låter tokigt, men när en domare verkligen SER hundens alla positiva och negativa sidor - då blir jag glad! Att hon sedan kanske var väl hård, jaaa det kan man nog tycka. Samtidigt tror jag det är nyttigt för oss med dessa domare som inte slentrianmässigt delar ut excellent till var och varannan hund, nyttigt på fler sätt än ett.

Det enda jag är grymt missnöjd med, är att jag korkat nog aldrig köpte kyltäcket till Igor jag funderade på att inhandla hela helgen - å andra sidan, som sommarvädret ser ut nu.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Faktiskt så pass att bloggen förtjänar att väckas till liv igen :-) Efter att ha sovit ett par timmar efter utfört nattpass sätter jag igång datorn, och - yes, SSBTKs listor för Årets Bruks-, Viltspårs-, Agility- resp Rallystaffe ligger nu ute! ...

Ibland förbannar jag facebook. Hade inte facebook funnits hade jag varit lyckligt ovetandes om att det snöat på Ekerö och i Sandviken och här och var, nu satte det istället igång en lavin av ångest inför vad som komma skall. Sitter här i natten ...

...att jag kunde vara en normal hundägare, inte fast i hundnörd-facket liksom. Tänk så mycket enklare allt vore! Nåväl, jag skall inte sitta här och filosofera natten lång, inte just inatt iallafall. Imorgon packar jag bilen och åker ner till Vå...

Och Å som i Ånna!   I helgen hade jag äran att få spendera dryga dygnet med jordens trevligaste rottweiler, LP1 SE UCH Garpenborg's Ånna! Är man svensk champion och rottis (för det är ju som bekant inte helt enkelt att erövra titeln inom ras...