winniehurst

Senaste inläggen

Av Marianne - 7 maj 2012 23:15

Inte planerat, men så blev det. Och tur var väl det! :-)


Ånna är en mycket trevlig bekantskap i rottweiler-form, som jag först träffade i Eskilstuna för några år sedan. Eller nej förresten, jag träffade ju henne otaliga gånger som bäbis i barndomshemmet - Garpenborg's Z- & Å-kullar föddes ju nästan samtidigt.

Hon var mysig och lätthanterlig i Eskilstuna, och om möjligt ännu mysigare, och visade sig dessutom klockrent, den här gången i Västerås. Jag som inte direkt är van att vistas runt rottisringen blev lätt chockad - dubbelhandling, trippelhandling, människor som for in och ut ur ringen, bytte handlers både två och tre gånger och jag vet inte vad :-/ Kaos! Att då få visa en hund som glad och med konstant viftande svans visade sig på löst koppel, free-standing... Det kändes inte helt illa, liksom :-)


Stooooooort GRATTIS till Calle & Lillan för deras nykläckta SVENSKA UTSTÄLLNINGSCHAMPION

& stoooooort GRATTIS till Maria & Matthias -

att lyckas föda upp en champion inom en ras som rottweiler är inte enkelt...

 

Vem kan motstå detta ljuvliga uttryck??!! Inte jag iallafall, och de gamla rottweilerdrömmarna väcktes lite till liv... Men bara lite...


 

 

Fina, mysiga Ånna som förhoppningsvis har smått i magen...

 

ANNONS
Av Marianne - 25 april 2012 22:40

Staffeklubben/Uppfödarkommittén har länge försökt få detta event till stånd, och nu äntligen!

Den 13:e maj träffas vi alla vid Solvalla för att lyssna på och ställa frågor till Mr Röntgen himself - detta tillfälle kommer förmodligen aldrig att komma igen, så snälla missa inte det här nu!


 


Ingen nu levande som rör sig inom hund-Sverige kan väl ha missat denne man:

Lars är veterinär och har deltagit i forskning om HD sedan 1969 och om armbågsleder sedan 1973. Han har publicerat ett flertal artiklar och även skapat det system för avläsning av armbågar som nu används internationellt. Han har genom åren gjort mer än 1 miljon officiella höft- och armbågsavläsningar åt olika kennel- och rasklubbar i Europa, samt även deltagit i officiella avläsningar i USA med OFA och Penn-Hip.

Lars Audell arbetar på sin egen veterinärklinik, Gudby Djurklinik, i Upplands Väsby.

 

Det finns flera olika "läger"/åsikter inom rasen ang ledröntgens vara eller icke vara, krav på officiell röntgenstatus eller inte, och de som befinner sig någonstans där mittemellan. Det är ingen hemlighet. Och det är inte heller unikt för vår ras.

Kanske beror våra olika åsikter på allas vår skiftande bakgrund, våra upplevelser och erfarenheter? På skiftande hund- och/eller rasbakgrund? På bristande hund- och/eller rasbakgrund? En del kanske skulle byta "läger" med mer erfarenhet att lägga till sitt redan stora teoretiska kunnande? Andra kanske skulle tänka annorlunda med mer teoretisk kunskap? Alla har vi våra egna argument för varför vi tror och tycker som vi gör - men mer KUNSKAP skadar aldrig, eller hur? Och vem kan bättre än någon annan i detta land ge oss detta, genom denna föreläsning med påföljande frågestund, än Audell?

Det finns ju många, många staffemänniskor ute i landet som brinner för dessa frågor, på ett eller annat sätt - så anmäl dig nu! Vare sig du är uppfödare eller "vanlig" hundägare/medlem - anmäl!


ANNONS
Av Marianne - 23 april 2012 12:51

"Rallylydnad: V-tuna & Tierp!" stod det med stora bokstäver skrivet i min almanacka över helgen som var.

Och vad kan väl vara bättre när man försöker återhämta sig från en, minst sagt, intensiv jobbperiod (vågar inte ens tänka på hur många arbetspass jag haft i rad...)? En rallylydnadshelg med Agneta & Josef, en helg helt utan prestationskrav från min sida, bara stå vid sidan av och supporta - och vara nervös... Det kanske var rätt återhämtningsmedicin?

Nåväl. Debut var det iallafall för Agneta och finaste Josef, som faktiskt - tro't eller ej - är smart också. En näst intill omöjlig kombination enligt vissa ;-)


Rallylydnad är en gren inom hundsporten som när den kom nog fick många att le lite överseende och skaka på huvudet - kul, förvisso, men en plojgrej. Inte riktig lydnad ju.

Idag tänker åtminstone jag helt annorlunda. På sätt och vis kan nog rally t o m vara svårare än vanlig tävlingslydnad.

I tävlingslydnaden har du x antal moment du vet skall utföras under tävlingen, du vet i vilken ordning momenten kommer, vilket ger en möjlighet att träna in ett statiskt "program" och självklart skapar en trygghet hos både förare och hund. Något förenklat uttryckt dock.

Rallyn ser för ögat inte lika strikt ut - inte lika raka, militäriska linjer, mycket svängar och snurr och grader av vinklar hit och dit, du får prata med din hund, uppmuntra den, berömma, dock inte röra hunden eller belöna med godis. Men banan ser aldrig likadan ut, så att träna in något "program" innan kan du bara glömma. Hur banan ser ut vet du inte innan banvandringen, du vet inte vilka av de 30 skyltarna (i nybörjarklass) som kommer att ingå, även skyltantalet kan variera från bana till bana.

Så ja, att det skulle vara en simpel plojgrej - nope.


Lördagstävlingen på Vallentuna Brukshundklubb var Josefs, och Agnetas absoluta rallydebut. Och visst fixade de det!

80 poäng av 100 möjliga, vilket innebär ett kvalificerande/godkänt resultat och en 21:a placering av 59 startande i klassen - inte illa av två gröngölingar!


Söndag morgon klockan halv 8 satte vi oss i bilen och rattade mot Uppsala och helgens andra tävling.

Gårdagens poängavdrag berodde till största delen på Agnetas koppelmissar, så det var nog dagens mål - inga irriterande noteringar "sk1" i protokollet.

Och tja, framme på plats undrade man ju om hon skulle uppnå sitt mål..... Agnetas eget förslag till bildtext var dock: "Det finns en anledning till att Agneta inte visar hund..."   


Dagens bana var svårare med fler skyltar, och det var en sammanbiten matte till Josef som kom tillbaka efter banvandringen. Dessutom började det regna riktigt ordentligt 10 min innan det var dags för de tu, och det vet vi ju alla vad staffar tycker om ruggigt, kallt regnväder...

Från åskådarplats tyckte jag de gjorde ett bra jobb - man såg att Josef tyckte det var kallt, men han släppte aldrig fokus och ja, jag såg inga större fel. Men man vet ju aldrig ändå.

En jobbig grej med rally är att man inte får veta några poäng förrän prisutdelningen. Man blir nervös. Mycket. Näst intill strokeframkallande nervös.

Vi stod där spända som fiolsträngar och drog en lättnadens suck varje gång de ropade upp ett namn - och det inte var Agneta Johansson med Josef... 


Hur gick det då?

Jamen de VANN ju!!!!!!! På delad 1:a plats med 2 andra ekipage på 97 poäng! Så grymt roligt!!!!!!! Domarkommentar: "Uppmärksam och väl genomarbetad hund. Bra jobbat!"

Och inte ett endast "sk1"-avdrag i protokollet :-)

Agneta med sin smarta, fina Garpenborg's Gregorious.

 


Av Marianne - 12 april 2012 20:22

åt en liten skrutt till dvärgschnauzergubbe kan t o m göra en Herr Ryss alldeles, alldeles, alldeles slut...

 


Av Marianne - 6 april 2012 16:58

 

 

 

...och skogen är förvandlad till ett vattenparadis :-)


Glad Påsk!


Av Marianne - 4 april 2012 19:44

Ledig, strålande sol och en härlig promenad över fälten, en massa tjatter i telefon och en tripp till Uppsala.


Hämtade upp ett knippe EDTA-rör på Rembackens djuklinik - nu har klubben resurser för massvis med ep-blod från generösa staffar i Gränna i sommar...

 

 

Billigt är gott! Nästan gratis kotlettspill rätt ner i Ryssens matskål :-)

 

 

En fika tillsammans med Sisko blev det i Uppsala - Sisko som är matte till mysiga Dilba och Julias son Malte.

Tack för en alltid lika trevlig pratstund!

 

Av Marianne - 2 april 2012 22:38

Speciellt när Elin & "Nosa" är inblandade :-)

Paret med lagkkamraterna i Terrieroristerna har återigen kvalificerat sig till Agility-SM -

såna repriser gillar vi 


 

Av Marianne - 1 april 2012 22:34

Igor gillar mat. Han gillar att äta och anser nog att frysboxen här hemma är en alldeles vidunderligt finurlig apparat som rymmer en aldrig sinande ström av läckerheter. En liten gourmand har det blivit av honom minsann - märgbenen jag köpte, för första gången på evigheter, visade sig vara totalt ointressanta...

I belöningssituationer funkar det mesta dock, även skräp som Frolic. (Ja ja, man kan ju inte vara hälsosam jämt...)'

Häromveckan shoppade jag ett par påsar Planet Pet-godis och påsarna har legat här, hade helt glömt bort dem när jag fick syn på dem i morse. Öppnade påsen med Chicken Twist och lade ner lite grann i fickan inför förmiddagspromenaden i skogen. Döm om min förvåning när Herr Ryss helt spontant kör igenom hela registret innan vi knappt hunnit utanför dörren - show pose, sitt, ligg, "sitta vackert", high five, show pose igen och jag vet inte vad, allt i en blixtrande speed och med glittrande, snackssugna ögon :-)


Ett hett tips, helt enkelt - Planet Pet Chicken Twist! Nyttiga, dessutom :-)

 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ winniehurst med Blogkeen
Följ winniehurst med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se